• √ Trygg e-handel       √ Kvalitetsprodukter       √ Diskreta paket       √ Fri frakt över 800 kr i Sverige
0 Varukorg

Sexuella besvär

SEXUELL HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

 

När lusten eller kroppen inte fungerar som önskat

 

Sexualiteten är en del av livet som påverkas av både kroppen och hur vi mår. Ibland fungerar lusten och njutningen precis som man önskar. Under andra perioder kan det vara svårt att känna lust, bli upphetsad, få orgasm eller ha sex utan smärta.

Sexuella besvär är vanliga och kan drabba människor i alla åldrar. De kan komma plötsligt eller utvecklas långsamt. Ibland finns en tydlig orsak. Andra gånger är det flera små förändringar som tillsammans påverkar sexlivet.

Ett sexuellt besvär är framför allt något som personen själv upplever som ett problem. Den som inte känner någon sexlust behöver inte må dåligt över det. För någon annan kan samma förändring skapa oro eller påverka en relation. Det viktiga är därför inte hur sexlivet ser ut utifrån utan hur det känns för den som lever i det.

Vad menas med sexuella besvär?


Sexuella besvär kan se ut på många olika sätt. Det kan handla om minskad sexlust, svårigheter att bli upphetsad, torra slemhinnor, erektionsproblem, smärta vid sex eller svårigheter att få orgasm. Tidig eller fördröjd utlösning kan också upplevas som ett problem.

Besvären kan vara kroppsliga, känslomässiga eller en kombination av båda. Stress kan påverka kroppens sexuella reaktioner samtidigt som kroppsliga förändringar kan skapa oro och osäkerhet. Därför är det inte alltid meningsfullt att försöka dela upp problemen i fysiska och psykiska orsaker.

Kroppen påverkar tankarna och tankarna påverkar kroppen. Vägen till en lösning kan därför behöva innehålla både medicinsk hjälp, kunskap, samtal och nya sätt att närma sig sex.

När sexlusten minskar


Sexlusten förändras naturligt genom livet. Stress, trötthet, relationsproblem, sorg och nedstämdhet kan göra att lusten minskar. Hormoner, sjukdomar och läkemedel kan också påverka.

Minskad sexlust behöver inte betyda att attraktionen eller kärleken har försvunnit. Ibland har kroppen helt enkelt inte tillräckligt med utrymme för sexuell längtan. Den kan vara upptagen av sömnbrist, oro, smärta eller andra behov.

För vissa kommer lusten spontant. För andra växer den fram först efter att närheten har börjat. En kyss, massage eller stillsam beröring kan väcka en lust som inte fanns från början. Det är viktigt att beröringen känns frivillig och behaglig. Ingen ska behöva fortsätta i hopp om att lusten kanske kommer senare.

Om minskad sexlust skapar oro kan det vara hjälpsamt att fundera över när förändringen började. Har något hänt i livet? Har en ny medicinering påbörjats? Finns det smärta eller obehag som gör att kroppen undviker sex? Sådana frågor kan göra det lättare att förstå vad lusten behöver.

När kroppen inte blir upphetsad


Sexuell upphetsning kan märkas genom att pulsen stiger och könsorganens svällkroppar fylls med blod. Slidan kan bli fuktigare och penis kan få stånd. Kroppens reaktioner varierar samtidigt från gång till gång.

Att slidan inte blir tillräckligt våt betyder inte automatiskt att personen saknar lust. Hormoner, läkemedel, stress och ålder kan påverka fuktigheten. På samma sätt är en erektion inte alltid ett bevis på att någon vill ha sex. Kroppens fysiska reaktion och den upplevda lusten är inte alltid samma sak.

Mer tid och den typ av stimulans som känns bra kan hjälpa kroppen att reagera. Glidmedel kan minska friktion om slidan eller analöppningen känns torr. Vid återkommande torrhet kan en återfuktande intimprodukt vara ett alternativ. Besvär som beror på hormonella förändringar kan ibland behöva behandlas genom vården.

Upphetsning är ingen prestation. Ju mer kroppen förväntas reagera på ett särskilt sätt desto svårare kan det bli att vara närvarande i det som faktiskt känns.

 

 

Svårigheter att få eller behålla stånd

 

Det är vanligt att någon gång ha svårt att få eller behålla stånd. Stress, trötthet och prestationsoro kan påverka erektionen. Alkohol, rökning, sjukdomar och vissa läkemedel kan också spela en roll.

En tillfällig svårighet behöver inte betyda att något är fel. Problemet kan däremot förstärkas om uppmärksamheten hela tiden riktas mot erektionen. Oro över att förlora ståndet skapar stress som i sin tur gör det ännu svårare för kroppen att reagera.

Sex behöver inte avbrytas för att erektionen förändras. Smekningar, munsex, massage och sexleksaker kan ge njutning utan att ett visst stånd behöver uppnås. När erektionen inte längre blir ett krav kan kroppen ibland lättare hitta tillbaka till sin egen reaktion.

Återkommande erektionsproblem bör bedömas av vården. Besvären kan ibland ha samband med exempelvis högt blodtryck, diabetes, depression eller nedsatt blodcirkulation. Det finns flera former av behandling som samtalsstöd, hjälpmedel och läkemedel.

När orgasmen inte kommer


Det finns ingen bestämd tid för hur snabbt en orgasm ska komma. Vissa får orgasm lätt och andra behöver längre stimulering. En del får orgasm vid onani men har svårare tillsammans med en partner.

Svårigheter att få orgasm kan bero på att stimuleringen inte passar kroppen. Stress, bristande trygghet, läkemedel och sjukdomar kan också påverka. Ibland blir orgasmen svagare eller tar längre tid än tidigare.

Att lära känna kroppen på egen hand kan göra det lättare att förstå vilken beröring som känns bäst. En vibrator eller annan sexleksak kan ge en jämn stimulering som gör det enklare att behålla fokus. Tillsammans med en partner kan det hjälpa att visa hur man vill bli berörd i stället för att hoppas att den andra ska förstå utan vägledning.

Pressen att få orgasm kan bli ett hinder i sig. När varje sexuell stund bedöms efter om orgasmen kom eller inte kan andra former av njutning hamna i skymundan. Sex kan vara värdefullt även utan orgasm.

Om förmågan att få orgasm förändras tydligt eller om svårigheten orsakar lidande går det att söka hjälp.

Tidig eller fördröjd utlösning


Utlösningen kan ibland komma tidigare än man önskar. För vissa har det alltid varit så och för andra uppstår förändringen senare i livet. Stress, spänning och erektionssvårigheter kan bidra. Även sjukdomar kan påverka.

Tidig utlösning betyder inte att den sexuella stunden behöver vara slut. Sex kan fortsätta på andra sätt där fokus ligger på närhet och gemensam njutning. Samtal och övningar kan hjälpa den som vill få större kontroll över utlösningen.

Fördröjd utlösning innebär att det tar mycket lång tid att få utlösning eller att den inte kommer alls. Det kan förekomma även när personen har stånd och känner sig upphetsad. Läkemedel, nervpåverkan, alkohol och psykologiska faktorer kan vara möjliga orsaker.

Det finns hjälp att få vid både tidig och fördröjd utlösning. Besvären behöver inte döljas eller förklaras som ett personligt misslyckande.

Prestationskrav kan stå i vägen för njutningen


Många bär på en föreställning om hur sex ska fungera. Lusten ska uppstå spontant. Kroppen ska reagera snabbt. Erektionen ska vara stabil och båda ska få orgasm. När verkligheten inte följer den mallen kan sex börja kännas som ett prov.

Prestationskrav gör det svårt att vara närvarande. Uppmärksamheten flyttas från kroppens känslor till tankar om hur man ser ut eller om man gör rätt. Det som skulle kunna vara njutbart blir i stället något som ska lyckas.

Ett sätt att minska pressen är att tillfälligt plocka bort det som har blivit laddat. Om penetration har blivit förknippad med smärta eller erektionsoro kan närheten få bestå av annan beröring. Om orgasmen har blivit målet kan fokus flyttas till sådant som känns skönt utan krav på en avslutning.

Det finns inget särskilt sexuellt moment som måste ingå för att en upplevelse ska räknas som sex. När den färdiga mallen får mindre betydelse kan fler vägar till intimitet öppnas.

Sjukdomar och kroppsliga förändringar


Fysisk och psykisk hälsa har en nära koppling till sexualiteten. Diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar kan påverka känsel, blodcirkulation och kroppens sexuella reaktioner. Depression, oro och långvarig stress kan påverka både lusten och förmågan att vara närvarande.

Operationer, cancerbehandlingar och skador kan förändra kroppen. Klimakteriet, graviditet, förlossning och amning kan också påverka slemhinnor, bäckenbotten och sexuell lust.

Sexlivet kan behöva anpassas när kroppen förändras. Det betyder inte att närheten eller möjligheten till njutning försvinner. Ett långsammare tempo, andra positioner eller olika hjälpmedel kan skapa nya möjligheter.

Vård och rehabilitering fokuserar inte alltid automatiskt på sexualiteten. Den som får en behandling eller diagnos kan därför själv behöva ta upp frågor om sexuell funktion. Det är en viktig del av hälsan och en berättigad fråga i kontakt med vården.

Läkemedel kan påverka sexlivet


Vissa läkemedel kan minska sexlusten eller göra det svårare att bli upphetsad och få orgasm. Det gäller bland annat vissa antidepressiva läkemedel. Även andra mediciner kan påverka nervsignaler, hormoner eller blodcirkulation.

Om sexuella besvär börjar efter en ny medicinering eller dosändring är det bra att kontakta den läkare som har skrivit ut läkemedlet. Det kan ibland finnas möjlighet att justera dosen eller byta behandling.

Avsluta eller förändra aldrig en läkemedelsbehandling på egen hand. Det kan orsaka andra besvär eller göra att sjukdomen försämras. Samtalet med läkaren kan i stället handla om hur både grundsjukdomen och biverkningarna kan behandlas på ett tryggt sätt.

Samtalet kan vara en del av lösningen


Sexuella besvär kan väcka skam och göra det svårt att prata med en partner. Tystnaden kan samtidigt skapa missförstånd. Minskad lust kan tolkas som bristande kärlek och erektionsproblem som minskad attraktion.

Det kan vara lättare att prata om besvären utanför den sexuella situationen. Samtalet kan utgå från den egna upplevelsen i stället för från vad den andra gör fel. Att beskriva vad som känns bra och vad som skapar oro kan göra problemet mer gemensamt och mindre ensamt.

En partner kan visa stöd genom att lyssna och respektera gränser. Ingen ska övertalas att fortsätta med något som gör ont eller känns fel. Trygghet och samtycke är grunden för all sexuell närhet.

Om samtalen ofta slutar i konflikt eller om det är svårt att komma vidare kan en sexologiskt kunnig behandlare eller parterapeut ge stöd.

När är det bra att söka hjälp?


Sök vård om sexuella besvär återkommer eller påverkar välbefinnandet och relationerna. Smärta vid sex bör undersökas. Detsamma gäller erektionsproblem som kommer ofta eller utvecklas gradvis.

Kontakta vården om förmågan att känna lust eller få orgasm förändras tydligt utan en känd orsak. Det är också bra att söka hjälp om besvären börjar efter en sjukdom, behandling eller ny medicinering.

En vårdcentral kan vara en första kontakt. Beroende på besvären kan man också vända sig till en barnmorskemottagning, gynekologisk mottagning, urologisk mottagning eller sexualmedicinsk mottagning. Yngre personer kan kontakta en ungdomsmottagning.

Det kan kännas ovant att prata om sex med vårdpersonal. Sexuella besvär är samtidigt en del av hälsan och ska kunna tas upp på samma sätt som andra kroppsliga problem.

Sexuella besvär säger ingenting om ditt värde


När kroppen inte fungerar som man önskar är det lätt att känna sig otillräcklig. Sexualiteten kan vara nära förknippad med identitet, självkänsla och känslan av att vara attraktiv. Därför kan ett sexuellt besvär påverka mer än själva sexlivet.

Besväret är ändå inte ett mått på vem man är eller hur mycket man kan ge en annan människa. Lust, erektion och orgasm är kroppsliga reaktioner som påverkas av många faktorer. De går inte alltid att kontrollera genom vilja.

Sexuella besvär behöver varken döljas eller uthärdas i tysthet. Med rätt kunskap och stöd går det ofta att hitta en väg framåt. Ibland handlar den vägen om behandling. Ibland handlar den om att minska pressen och upptäcka att njutning kan se ut på fler sätt än man tidigare trott.